Den här uppsatsen handlar om utbildningspolitik och syftar till att undersöka hur svenska politiska partier talar om skolan i ett antal debattartiklar och repliker, samt om de är överens i några aspekter och vilka dessa i sådant fall är. Utgångspunkten är att det sker en avpolitisering av politik, där kampen mellan ideologier inte längre existerar på samma sätt som tidigare. Genom diskursanalys har ett antal texter analyserats med ett resultat som visar att det mycket väl verkar stämma att partierna inte längre kämpar ideologier emellan, utan att man är övergripande överens och först och främst förvaltar ett redan existerande system. Den politiska kampen, eller spänningen, är inte särskilt stark då samtliga partier är eniga på flera punkter. Däremot existerar en diskursiv spänning kvar i aspekten av att man ständigt försöker underminera varandras kapacitet att vara i regeringsställning.

Gymnasieskolan står inför förändring och vad jag kommer fördjupa mig i denna uppsats är gymnasieskolans utbildningspolitik och dess påverkan på utbildningens utveckling. Därför finner jag det intressant att titta närmare på hur statens utbildningspolitiska styrning tar sig i uttryck i propositionen och hur den språkliga framställningen påverkar de professionellas handlingsmönster.Min frågeställning i uppsatsen lyder: hur påverkar den utbildningspolitiska diskursen gymnasieskolans utveckling? För att besvara frågeställningen kommer den utbildningspolitiska diskursen friläggas genom en Foucaultinspirerad läsning, diskursanalys av propositionen 2003/04:140 Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.Styrningens makt- och påverkansprocesser som utbildningspolitiken utgör på de professionella både som enskilda individer och som kollektiv grupp till kropp och själ utövar inflytande på och styr individens sätt att tänka, tala och handla och faktiskt begränsar vad som är möjligt att tänka, tala och handla inom en viss praktik. Vad som gömmer sig bakom välpolerade begrepp såsom kunskap och kvalitet i propositionen handlar om traditionella tankemönster och en ansats till att styra mer. Den påverkan som sådana tankegångar för med sig konserverar snarare än utvecklar gymnasieskolan.Nyckelord: Foucault, utbildningspolitik, gymnasieskolan, diskurs, kunskap och kvalitet..

Vi som skrivit uppsatsen ?Nya saker, nya saker? ? Lärares tankar kring mötet mellan utbildningspolitik och den dagliga skolpraktiken heter Cecilia Callegari och Linda Christiansson. Vårt syfte med undersökningen är att undersöka grundskolelärares tankar kring hur utbildningspolitiska visioner och beslut omsätts i den dagliga praktiken och dessa var våra frågeställningar: ? Hur mycket känner lärarna till om aktuella utbildningspolitiska visioner och beslut och hur får de kunskap om dessa? ? På vilket sätt uppfattar lärare att de påverkas av utbildningspolitiska visioner och beslut? ? Hur tänker lärare kring utbildningspolitiska visioner och beslut, är de förankrade i praktiken och i så fall på vilket sätt? Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex yrkesverksamma grundskolelärare på tre olika skolor i Malmö kommun. Vi har utgått från forskning som rör människor i förändringsprocesser, lärare och en utbildningspolitisk styrning, givande förändringar och hur utbildningspolitiska förändringar påverkar lärares yrkesroll I vårt arbete kom vi fram till att lärarna känner till de flesta utbildningspolitiska beslut och rektorn har en stor del i detta. Det finns en vi och dem känsla när det gäller förhållandet mellan lärarna och deras syn på skolpolitiker.

Detta är en litteraturstudie av fyra läroplaners språkliga konstruktioner om specialundervisning. Syftet har varit att identifiera och kartlägga de konstruktioner av elever i behov av särskilt stöd som skrivits fram i undervisnings- och läroplaner, relaterat till politiska skeenden och utbildningspolitik vid planernas införande. Studien är utformad med diskursteori som grund. Det vill säga att skolan och utbildningen ses som en social konstruktion. Studien visar att mönster ur tidsandan framträder ur äldre och nyare texter i respektive plan.

Reformen om det fria skolvalet i Svensk utbildningspolitik från 1992, har idag börjat visa sina tydliga spår. Skillnaderna mellan skolorna kan vara betydande, men om man inte tar vara på möjligheten att välja skola så faller poängen med det. Då blir det bara de elever som har föräldrar som har en akademisk utbildning och som har en bättre social bakgrund som utnyttjar möjligheten att välja skola. Undersökningen är baserad på fem intervjuer varav fyra med rektorer och en med skolpolitikern i Örebro kommun. Vad undersökningen ämnar att besvara är vilka konsekvenser det fria skolvalet gett i Örebro kommuns grundskolor utifrån de fyra rektorerna och skolpolitikerns perspektiv.

Nordiska språk, avancerad nivåVårterminen 2011Handledare: Emma Sköldberg och Anna Helga Hannesdóttir.

Avslut. Många bra artikeluppslag föds i den plötsliga reaktionen över något. Så även här. En text i Göteborgs-Posten satte fart på tankarna om hur romer egentligen behandlas i svensk media..

Utgångspunkten för denna uppsats var att analysera gestaltningen av invandrare och utom-svensk kultur i svensk ungdomsfilm med syftet att uppmärksamma en eventuell bristande mångfald. Tillsammans med teorierna postkolonial teori och sociologi har sex utvalda filmer inom mellan åren 2006-2012 analyserats med problemställningar som ska lyfta fram den tänkbara frånvaron. Anledningen till problematiseringen av svensk ungdomsfilm kommer från kännedomen att ungdomsfilmens målgrupp är lättpåverkad och därför anser jag att denna genre har ett större ansvar när det gäller förmedling av ideologier och människosyn. Det samlade undersökningsmaterialet tyder på en omfattande avsaknad av icke-svensk etnicitet i filmer med svenska huvudkaraktärer, samt att de filmer som innefattar andra kulturer ofta skapar en intrig kring huvudkaraktärens etnicitet.  .

Syftet med min studie har varit att analysera svensk nationell identitetsprocess baserad på mediematerial rörande dispyten som i media kom att gå under namnet Kubakonflikten. Medieanalysen bygger på en totalundersökning av ett femtiotal artiklar under en tvåmånadersperiod våren 2007. Resultatet har påvisat hur svensk identitet produceras i relation till kubanen genom att tillskriva denne en stereotypisk karaktär vilken framställs som svensk identitets motpol. Centrala begrepp vilka genomsyrar svensk identitet har visat sig vara förnuft, modernitet och demokrati. Således verkade konflikten stärkande för en svensk identitet samtidigt som denna förflyttas mot en gemensam västerländsk identitet.

Museum of Modern Art har varit mycket tongivande för historieskrivningen och definitionen av modernismen, "the international style". Svensk modernisms mest kärnfulla period 1930-1960, representeras av 55 objekt i MoMAs arkitektur och designsamling. De svenska objekten i samlingen visar på en reception av svensk design som mest inflytelserik under 1950-talet. Årtiondet är det mest välrepresenterade, till antalet objekt räknade, men ger också den mest representativa bilden av hur svensk design marknadsfördes i USA.De mest inflytelserika tillfällena för marknadsföringen av svensk design i USA under åren 1930-1960 är enligt konstprofessor Jeff Werner (Medelvägens estetik: Sverigebilder i USA), världsutställningen i Chicago 1933, världsutställningen i New York 1939 och utställningen Design in Scandinavia 1954-1957. Knappt hälften av de representerade formgivarna i MoMAs samling fanns med under marknadsföringen ,vilket kan visa på samband mellan marknadsföringen och samlingens karaktär..

Bakgrund: Lärarutbildningen är en viktig del i formandet av den skola och i längden det samhälle vi vill ha. Den nuvarande lärarutbildningen har kritiserats hårt för att ha misslyckats med att rekrytera ?rätt? studenter till utbildningen och att utbilda de lärare som svensk skola behöver. Studien undersöker den utbildningspolitiska debatten om och kritiken mot lärarutbildningen närmare.Syfte: Studien granskar de utbildningspolitiska synsätt som legat till grund för både den nuvarande och den kommande lärarutbildningen utifrån Ingrid Unemar Öst utbildningspolitiska diskurser. Fokus i studien ligger på identifierandet av de olika uppfattningarna om syftet med utbildningen och studenternas roll i densamma.

Handledare: Andreas Hagberg.

Denna uppsats handlar om vilka nationalistiska kännetecken och egenskaper som en svensk söker för att identifiera en artefakt som svensk. Nationalismen är gömd i allt runt omkring oss. Allt från förskolepedagogiken och skattekontoret till kaffemuggen och lägenheten speglar i någon utsträckning de idéer som det svenska samhället är uppbyggt kring. Denna speciella stämning som är typisk svensk går även igenom i hur man som konsument ser på en svensk produkt eller vilka egenskaper hos en artefakt man letar efter för att avgöra om den är svensk. Uppsatsen undersöker hur ett antal personer i Kristianstad tänker kring svenska ting.

Denna C-uppsats handlar om SvD.se:s nyhetssajt. I en papperstidning är artikeln en sluten produkt vid publicering medan webbnyheten kan ändras löpande. Vi har önskat undersöka huruvida en skönjbar rutin finns på redaktionen och i vilken utsträckning ändringar görs i en redan publicerad nyhet. Införs rättelser vid faktakorrigering och utnyttjas webbens möjligheter i nyhetsproduktionen?För att söka svar på dessa frågor har två tolvtimmarsstudier genomförts på SvD.se.

Syftet med vår uppsats är först att ur revisorns perspektiv göra en jämförelse mellan svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act avseende intern kontroll i svenska börsbolag. Därefter görs en analys av vilken utveckling som kan förväntas avseende svensk intern kontroll och svensk kod för bolagsstyrning..